I lyktors sken..

Tre ljuslyktor å en gräsklippare. Skulle kunna bli inledning till en ny novell...lägger man till pannlampa kan det till och med bli en komisk sådan. Hursomhelst..har aldrig klippt gräs när det är riktigt skumt ute. Men ibland har nöden ingen lag, torsdag fyller svåger Christer år=uppvaktning, fredag går inte, lördag möte i stugföreningen i Karlskoga sedan sen kväll med Siv på LLA. Alltså fick det bli igår kväll, efter cityrunda med syrran i Karlstad....... Tände upp i huset, satte ljuslyktor på veranda o trappa och började klippa. Blev riktigt varm av såväl motionen som att knalla förbi lyktorna på verandastolparna som signalerade sitt mysljus åt mig..När mörkret och skuggorna sänkte sig bakom huset, blev det lite halvruggigt, såg just inte nåt, det knakade till under klipparen, hade ingen aning vad som kördes i den....
Kom att tänka på väninnan Monica som alltid har användning för en pannlampa-i alla lägen. Sagt och gjort, in i hallen och hämtade min, jodå, hela Damklubben har skaffat sig pannlampor för "bra att ha situationer". Tur att grannen inte var hemma, för det var nog en rolig syn, stövlar, overall, pannlampa-ingen orienteringskarta utan gräsklippare i hand...
Men tanken som drev mig var "det som är gjort är gjort". Och efter hårt slit brukar det komma belöning. Det blev varm dusch, lite mat och därefter mys i soffhörnet. Å i morse kunde jag titta ut över fin nyklippt matta utanför fönstret.